beviljade bidrag 1/2

Projekt som Stiftelsen för Östersjölaxen bidragit till.

 
 

1. Bureälven.

 
 

Inom Bureälvens nedre fiskevårdsområde arbetas det målmedvetet för att stärka beståndet av havsvandrande öring.

Bureälven har historiskt haft ett bestånd av lax och de jobbas nu för att Bureälven återigen ska klassas som en potentiell laxälv och att laxen i framtiden åter ska kunna återetablera sig i älven.

Bureälvens nedre FvO fiskevårdsarbete består främst i miljöförbättrande åtgärder i älven, reglering av våra bestämmelser för sportfisket och genom arrenden av fiskevatten i havet för att mer fisk ska hitta tillbaks för lek i Bureälven.
 

 

Under senare år har vi sett en positiv trend för beståndet av öring och de fortsätter göra det mesta som de kan för att denna utveckling ska fortgå.

Bureälvens nedre FvO har genom sin Ordförande och eldsjäl, Johannes Lindberg en god dialog med Bureå samfällighetsförening från vilka de nu arrenderar 7 av totalt 11 fällplatser. (plus möjligheten till sikhåvning vid sista forsen i älven.) Dessa fiskeplatser har nu legat i träda sedan 2015 och när nya fiskeplatser från samfällighetsföreningen blir tillgängliga erbjuds dessa till oss först, utan att läggas ut för auktion.

 
 
 

2. Kalixälven.

 
 

Kalix älv är en av Sveriges största vildlaxälvar. Sedan 2015 har Kalix älv ekonomisk förening med stöd av Stiftelsen för östersjölaxen arrenderat 16 fiskevatten av kustbyn Ytterbyn.

Från i år, 2018  har vi lyckats arrendera ytterligare 4 vatten. 20 av Ytterbyns totalt 37 Fiskevatten i Kalixälvens mynningsområde arrenderas nu med hjälp av Stiftelsen för östersjölaxen i syffte att minska fisket med laxfällor i området. 

 

 

Fiskevårdsinsatsen finansieras av fiskevårdsområden längs älven, Sportfiskarnas projekt Ge fan i våra vatten och Stiftelsen för Östersjölaxen.  Kalix älv ekonomisk förening ser i och med detta mycket positivt på den närmaste framtiden för den vilda laxen i Kalix älv.

Föreningen som har ett 40-tal medlemsorganisationer, från fjällen till havet, är tacksamma över att Ytterby byamän upplåtit en betydande del av sina fiskerätter. Att begränsa kustfisket i mynningsområdet har en avgörande betydelse för beståndssituationen ska förbättras i Kalixälven och dess biflöden.

.

 
 

3. Kågeälven.

 
 

Efter nära trettio år av idogt arbete att försöka återetablera de forna bestånden av lax och öring i Kågeälven så har de slutligen lyckats.

Kågeälven klassades år 2014 som vildlaxälv av Internationella Havsforskningsrådets arbetsgrupp för lax. Kågeälvens nedre FvO är ett mycket engagerat fiskevårdsområde där man målmedvetet jobbat för att lyckas återetablera de forna bestånden av lax och öring i Kågeälven. Förvaltningsorganisationerna på den laxförande sträckan har sedan många år ett förbud mot att avliva lax i Kågeälven. Kågeälvens nedre FvO var tidigt ute med att arrendera fiskerätter.

Att låta fisken komma tillbaks till sin hemälv för att leka såg fiskevårdsområdet som den absolut bästa fiskevården. Detta arbete uppmärksammades i sportfiskepressen och en fond startade för vårt arbete. ”Rädda laxen”.

Att begränsa fisket på de enskilda bestånden spred sig snabbt till de närliggande älvarna Byske och Åby älvar och snart till flera andra Svenska Östersjöälvar som började arrendera upp fiskerätter i anslutning till sina älvar. På detta sätt föddes Östersjölaxälvar i Samverkan där älvarnas förvaltningsorganisationer med gemensam röst kan påverka våra beslutsfattare mot en hållbar förvaltning av våra bestånd.

Från 2018 efterskänkte Kåge Byamän fiskerätten med fasta redskap för de kommande tio åren till Kågeälvens nedre FvO. Kågeälven arrenderar nu tillsammans med Byske och Åbyn nästan samtliga fiskevatten norrut mot länsgränsen.

Kågeälven tillsammans med de närliggande Byske och Åby älvar har sedan 2007 lyckats begränsa antalet laxfällor i området. Från 11 fällor 2007 till 0 fällor idag. Kågeälvens nedre FvO är mycket tacksamma för det ekonomiska stöd de fått från Stiftelsen för Östersjölaxen som gjort detta möjligt.

 

 

4.Mörrumsån

 

Mariebergs kraftverk i Mörrumsån, som ägs av E.ON, kommer att rivas i syfte att förbättra fiskvandringen och den biologisk mångfalden i ån.

tiftelsen för Östersjölaxen delfinansierar detta projekt. 

Rivningen kommer att öppna upp hela sträckan från havet till fiskvägarna vid kraftverken i Hemsjö, något som tros förbättra förutsättningarna för fiskvandring och reproduktion samt den biologiska mångfalden i stort.

– Rivningen av dammen betyder oerhört mycket för fisketillgången i Mörrumsån. Vi talar om hundratals fler laxfiskar som nu kan leka, och ett betydande antal fler smolt. Det blir ett rejält tillskott av fisk, säger Ola Söderdahl, platschef på Mörrum Kronolaxfiske.

 
 

5. Piteälven

 
 

Pite älv är en av Sveriges nationalälvar med ett vildlaxbestånd som i nuläget är mycket försvagat.

Pite älv ekonomisk förening har under lång tid arbetat med förvaltningsfrågor i älven och dess mynningsområde.

För att minska fisketrycket i mynningsområdet har föreningen genomfört ett inlösenavtal under åren 2003 – 2007.

Överenskommelsen innebar att fisket på 10 fiskeplatser för fasta redskap upphörde. Efter att avtalet löpt ut kommer inte dessa fiskeplatser att nyttjas för fiske med fasta redskap igen.

Att begränsa kustfisket i mynningsområdet har en avgörande betydelse för att laxbeståndet ska få en rimlig chans att återhämta sig så att älven åter kan producera lax i sin fulla kapacitet.

 

 

 

Pite älv ekonomisk förening planerar nya projekt för att kunna fortsätta det tidigare omfattande arbetet med att återställa lekplatser och vandringsvägar som skadats under flottningsepoken. Föreningen fortsätter också arbetet med en aktiv förvaltning då det gäller att minska kustfisket och har idag ett avtal med Jävre byamän om arrende på 11 av byns 13 platser för fasta redskap.

Med detta avtal minskar trycket från kustfisket i närheten av Piteälvens mynning och ger fler laxar och havsöringar möjlighet att vandra upp till sina lekplatser i älven och dess biflöden.  Till detta gällande avtal har föreningen fått bidrag från ”Stiftelsen för Östersjölaxen”.

Målsättningen är att få till en förvaltning där resursen lax kan nyttjas som en del i en utveckling av sportfisketurismen i området.